Why Stop Now är en sådan där film som på ytan ser ut som en lättsam distraktion, men under de snurriga och ibland tragikomiska yttre skeendena hittar vi verkliga hjärtslag. Eli Bloom, blixtrande begåvad men hårt prövad, står mitt emellan sin dröm om musikens värld och den kaotiska verkligheten med sin mamma Penny, vars beroende och oförutsägbarhet sätter hela familjestrukturen på spel. Det är en klassisk berättelse om barn som tvingas bli vuxna alltför tidigt, men här serverad med en dos av udda humor och oväntat hopp.

Filmen balanserar skickligt mellan skratt och mörker. Jesse Eisenberg gör Eli till en karaktär jag verkligen känner med – hans rastlösa blick fångar drömmen som ständigt glider undan, medan Melissa Leos Penny överraskar med både sårbarhet och urkraft. Deras relation, där kärlek och ansvar ständigt brottas om förarsätet, ger filmen ett ärligt hjärta. Att droghandlaren Sprinkles blir en ny slags antihjälte på vägen mot antagningsprovet är både tragikomiskt och överraskande mänskligt.

Musiken – som sig bör i en film om en blivande pianist – bjuder på stunder av stilla magi, och i dessa små ögonblick vågar Why Stop Now sakta ned och verkligen gripa tag. Det är de där stunderna, när Elins händer vilar på pianotangenterna och världen tystnar, som filmen hittar sin största styrka.

Samtidigt får inte Why Stop Now riktigt alla bitar på plats. Känslan av kaos kan bitvis bli forcerad, och vissa sidokaraktärer är mer skiss än färdiga porträtt. Men överlag är detta en film där det dysfunktionella aldrig blir nattsvart – snarare brokigt, bräckligt och ibland oväntat vackert.

Why Stop Now är kanske inget revolutionerande drama, men den skänker värme och igenkänning till alla som någon gång tvingats bära familjebördor på vägen mot sina egna drömmar. Med både humor och hjärtskärande allvar bjuder den på en påminnelse om att även den mest kaotiska dagen kan rymma små segrar. Ibland är det just i kaoset vi tar vårt första, nödvändiga steg mot frihet.

Du kan se filmen på Mavshack Movies