‘Puncture’ är en sådan där film som länge dröjer sig kvar inom en – berättelsen om Mike Weiss (Chris Evans), advokaten som slåss lika mycket mot sin egen destruktivitet som mot systemets kalla, vinsthungriga väggar. Som tittare förs jag rakt in i en värld där varje andetag vilar mellan rättvisa och förtvivlan.

Filmen bygger på verkliga händelser, och kanske är det just det som ger berättelsen en sådan rå nerv. Chris Evans lämnar Marvel-dräkten hemma och kliver, med sårbar precision, in i rollen som den briljante men trasige advokaten Weiss. Hans kamp för införandet av en säkerhetsspruta blir mer än ett rättsfall – det blir en fråga om mänskligt värde, samvete och överlevnad. Att se Mike vackla på gränsen till självförstörelse, samtidigt som han tvingas hålla huvudet kallt i rättssalen, är både frustrerande och smärtsamt mänskligt.

Regissörerna Adam och Mark Kassen lyckas skapa en tät stämning där varje möte, varje hotfull korridorscen, varje desperat telefonsamtal pulserar av äkta känsla och existentiell kraft. Här finns också en förmåga att skildra drogbegär och maktlöshet utan glorifiering, där Weiss’ självdestruktivitet blir ett eko av filmens större teman: kampen mot ett system som hellre tjänar pengar än räddar liv.

Trots ett ibland väl pådrivet tempo och några konventionella scener, håller filmen mig i ett stadigt grepp till sista bildrutan. Det är en film som väcker ilska, sorg – och inte minst en obändig vilja att tro på förändring även när allt verkar hopplöst. ‘Puncture’ är inte bara juridik och moral; det är en påminnelse om att mod alltid har ett pris, och att riktiga hjältar förlorar lika ofta som de vinner.

Sammanfattningsvis: En fängslande, välspelad och emotionellt laddad dramathriller, där Chris Evans på ett oväntat lågmält sätt visar att hjärtat – oavsett hur trasigt – slår allra starkast när världen vill tysta det.

Du kan se filmen på Mavshack Movies